Klimakteriet

KLIMAKTERIET Menopausen, övergångsåldern, klimakteriet, "andra puberteten" - namnen på den naturliga process som varje kvinna går igenom någon gång efter 40. Från allra första början är hennes kropp utrustad och förberedd för att få barn och i detta sammanhang spelar sexhormonet östrogen en stor och viktig roll. Under klimakteriet sjunker östrogenproduktionen drastiskt. Äggstockarna minskar sakta i storlek. Slidväggarna blir tunnare. Under klimakteriet skall kroppen ställa in sig till en ny och annorlunda hormonbalans. Under denna tid upplever många kvinnor en rad förändringar i kroppen och perioden associeras med en rad olika symptom.

Vad är menopausen/klimakteriet/övergångsåldern egentligen?

Menopausen brukar delas upp i tre perioder. Dessa baseras på genomsnittet och åldern varierar från kvinna till kvinna.

Premenopausen
Första steget kallar man premenopausen, då de flesta kvinnor märker en förändring i menscykeln. Perioderna blir i allmänhet kortare men är ofta intensivare. I takt med att denna period framskrider, blir cykeln mer oregelbunden och intervallerna mellan mensblödningarna blir längre.

Perimenopaus
Man har nyligen börjat använda ett nytt begrepp som kallas perimenopausen. Den täcker den sena delen av premenopausen (ungefär från 45 år) fram till ett år efter menopausen. Under denna period, genomgår de flesta kvinnor typiska klimakteriebesvär och klimakteriesymptom förutom att förändringarna i menscykeln blir tydligare.

Menopausen
Menopausen är den tidpunkt när man har sin sista menstruation. Denna tidpunkt kan bara fastställas efter det att den har inträffat och man brukar räkna när man inte haft mens på ett år.
Vid undersökningar visar det sig att genomsnittsåldern för menopausen är 51 år. 90 % av 56-åringarna har passerat menopausen och deras fertila år är över.

Postmenopausen
Detta är perioden när inga fler menstruationer förekommer. Under de första 5 åren råder det fortfarande viss aktivitet i äggstockarna. Typiska klimakteriesymptom som varma vallningar, svettningar etc avtar under den sena postmenopausen, men besvär i slidan kvarstår ofta. Den sena postmenopausen är synonym med resten av kvinnans liv.

Orsaker

Hormoner
Ett hormon är en kemisk substans som produceras i en del av kroppen, för att starta eller styra aktiviteten hos ett organ eller en grupp celler i en annan del av kroppen. De flesta känner till testosteron, östrogen, insulin, adrenalin, kortison – alla är de hormoner.
Varje cell i kroppen är programmerad av hormonella budbärare. Vi är hormonella varelser till minst samma omfattning som vi andas luft och cirkulerar blod i våra kroppar. Vi kan inte leva en dag eller ens en timme utan att ha ordentligt balanserad hormonell input. Just balans är det viktiga ordet. För mycket av de viktigaste hormonerna skulle bränna ut oss. Vid för lite skulle våra inre system sakta stänga av.
Den optimala funktionen i varje cell kräver optimal hormonell input. Varje minskning av den hormonella aktiviteten resulterar därmed i mindre optimal cellaktivitet.

Förändringar i hormonproduktionen
Det finns många orsaker till att hormonproduktionen och –balansen förändras. En av dem är ålder. I ung ålder befann vi oss i ”hormonhimlen”, cellernas batterier laddade om så snart de var urladdade. De flesta hormonella systemen sjunker märkbart och stadigt, för kvinnan sker det under klimakteriet.
Otroligt nog kan flera av de viktigaste hormonerna ersättas både hos män och kvinnor, ofarligt och effektivt. Resultatet är snabb förbättring av fysisk funktion, psykisk attityd och mental vakenhet. En sådan tillskott som ofta används under kvinnans klimakterium är östrogen.

Klimakteriebesvär

Till helt nyligen trodde man att ungefär två tredjedelar av kvinnor i klimakteriet upplevde klimakteriebesvär, och att resten gick igenom klimakteriet nästan utan symptom. I en undersökning i Finland har det dock visat sig att nästan 95 % av kvinnorna mellan 52 och 56 i någon grad led av någon eller några av de nedan nämnda klimakteriebesvären.

Typiska besvär:
Svettningar
Varma ”vallningar”, värme som verkar köra rally inombords
Slidtorrhet
Smärtor vid samlag
Minskad lust
Återkommande urinvägsinfektioner
Inkontinens

Inte så typiska, men förekommande besvär:
Depression
Sömnstörningar
Irritation
Förvirring/dizzieness
Palpitation

Det är bra att tala med sin läkare om sina övergångsbesvär, hjälp finns att få.

En del besvär kan Du lätt lindra själv.

HÄR hittar Du en länk till produkter som kan lindra om Du lider av övergångsbesvär.